vad händer med min son?

Vad ska man göra?

Vad kan man få för hjälp?

Jag trodde när vi skrev in honom på bup,då även han själv vill ha hjälp att det skulle bli bättre,inte sämre.

Jo,,han har börjat med sin medicin,men vad hjälper den. jag har inte sett min son le på flera månader,den goa,spralliga roliga Kewin och alltid varit som en liten virvel vind. Vill vara med på allt,nyfiken på livet och alltid haft en humor som baxnat oss i familjen.

Men nu...vill ingenting alls,har inga mål..rent sagt ledsen på allt. Skolan går helt utför,och ar IG varningar i alla ämnenerna..men vad fasen hjälper det nu..4 veckor kavr i 9:an...han är ju helt slut och går knappt till skolan.

I förrgår fick ploisen i hallans län leta efter honom då vi började bråka för han vägrar sköta de enklaste reglerna här hemma. Han stack,hotade med massa dumheter...eller vad vet man om hot???

han mår så dåligt hela tiden då detta med hans uppmärksahetsstörning har blivit kaos,och han blir ovän med alla.

 Äntligen hittade honom vid midnatt vid Mc Donalds i stan,10 minuter inna de stängde..vad skulle han göra sen..i regnet..Han hade ingen plan sa han..bara sticka från världen..alla hatar honom,förstår honom inte...vad ska man göra???

Väl hemma sov han hela dagen efter,sen var det dax igen. Såg att han åkt i till stan vid 14 tiden på bussidan....men buss efter buss kom han inte hem...Ingen mobil,inga pengar...var är han??

Klockan blev 22:00 och sista bussen kom hem,men ingen Kewin...Var fanns han,vad gjorde han,,vad tänker han??

Han har aldrig stuckit till stan förr utan när han är arg så tar han några vändor runt kvarteret för att lugna sig....Vilka umgås han med i stan...inte en aning..vad händer med min son...???

Jag vet att jag inte fattar någonting som han säger,,jag har själv varit där som tonåring..en jobbig sådan som stack hemifrån...och tror att man klarar sig själv...

Därför är jag livrädd vad som ska hända honom,,det är inte som för 25 år sedan i samhället nu...

Familjen går sönder..Kewin går sönder..Jag,hans mamma är redan sönder..Alla runtomkring honom försöker med allt för att hans självförtroende ska bli bättre och att han ska orka sig igenom detta.

Han har fått en chans att få åka till Stockholm i sommar och jobba med min kusin Per och hans söner..Stockholm,,,,hhhuuuuuuaaaaa..Släppa honom dit i detta tillstånd..börjar jag tänka nu...Men han skulle nog få ett självförtroende då,,känna att jag kan,,jag får jobba...De ska sätta upp stål runt nya Arenan ...Det skulle kanske vara häftigt att vara med på..

Jag ska ringa till Per ikväll,prata med honom hur han tänkt,och han får prata med Kewin...Kna detta få honom att känna sig duktig,bra,,finns orken inom honom att ta denna chansen???

Kewin vill själv vi ska ringa så det är positivt:)

Just nu fredag efter ännu en helvetes natt ligger han i sin säng,,,jag får inte upp honom..

Många tänker att regler,regler och det är bara att få upp honom,säga till vad som gäller osv....tror ni inte jag haft regler..Kewin har nog haft stränga regler i hela sitt liv pga att det alltid ska vara lika varje dag...jag ska veta var han är osv..

Har jag varit för hård??

jag vet inte...men eftersom han haft svårt med tiduppfattning så har han behövt klockor med alarm för att komma till skolon,aktiviteter osv...Vi har alltid haft samma tid när vi äter för han ska ha det lättare...

han har alltid haft regler när han ska sova..gå från datan osv..

Vi har alltid påminnt honom,förberett honom om vad som ska hända då han haft svårt med flera intruktioner.

Vi har haft belöningsystem....provat det mesta som hab erbjudit oss...

Kewin har gått hos kurator så långe jag minns och han har alltid gillat det,prata av sig hos en som inte är familj.

Men så kom denna puberteten....usch vad jobbig för många av våra tonåringar,och här slog det slint i i kewins kropp...han kan inte ta kontroll alls över den utan har får fruktansvärda utbrott,aggresiv till max,,känner sig totalt missanpassnad och värdelös...

Och vad hjälper det vad en mamma säger i denna åldern,,INGENTING !!!

Jag är ju bara mossig,knäpp,och fattar ingenting !!

Min snälla Kewin,kämpa på..Mamma älskar dig:)

 

kim

13 maj 2011 10:50

Du ska veta vad jag lider med dig vännen...blir alldeles tårögd....*sju kär en stor varm kram till er alla....tänker på dig min vän...det hoppas jag att du vet....

Helena Laaksonen

13 maj 2011 18:59

Tack min underbara vän.:)

 

kim

13 maj 2011 10:51

Skickar en massa varma kramar till er skulle det stå

Helena Laaksonen

13 maj 2011 19:00

Sänder massor av kramar tillbaka:)

 

Catharina

13 maj 2011 14:05

Hej Helena!
Förstår att det är tungt. Jag bara tänkte när jag läste den här delen av bloggen att detta skulle Kevin läsa så kanske han förstår bättre hur det han gör drabbar en familj som ändå älskar honom trots allt.
Vet att det är lätt att säga för mig men han går säkert igenom det som min Alexander gör och det 10 gånger värre. Han fräser och har dåligt tålamod varje dag och tycker bara det är jag som är jobbig och tjatig med mina regler:-) Jag har faktiskt tänkt så långt som: att jag struntar i reglerna nu, ser det för j....ligt ut på hans rum så stänger jag dörren så tar han väl någon gång när han själv inser hur det ser ut. Eller som med läxorna: jag ska tjata nu så han klarar högstadiet men när han väl börjar gymnasiet så får han själv ta ansvar för det, så det så... Kanske vi ska strunta i reglerna ett tag bara, bara se till så de håller tiderna? Oj nu pratar jag som om min också hade en diagnos men som du ser så sker det mycket i deras kroppar ändå nu så då måste det ju bli etter värre för din son.

Jaja nu har jag också öst ur mig lite och jag hoppas så att det ordnar sig för er och framförallt för sonen...kramkram

Helena Laaksonen

13 maj 2011 18:59

Tack Catharina för alla värmande ord..tonåren är jobbiga,går man sedan på total sparlåga hela tiden och inte orkar någonting så blir det problem tyvärr. TYvärr tar inta Kewin ansvar alls,,förstår liksom inte detta..kan inte tänka vad som händer ens imorgon verkar det som ibland,,bara impoulserna som styr. Och till det skadar man sina närmaste om man behöver för han är så ego...tyvärr...
Jag hoppas verkligen snart han får ordning på kroppen. många kramar till dig,,kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sömnlös natt igen   Hur ska jag kunna sova på natten när jag typ ligger halva dagarna och små sover för jag orkar ingenting....förstår inte hur jag ska kolla till rätta med detta....sedan på natten är man rädd att lägga sig för då kommer alla tan...

Ont i kroppen och TRÖTT         Om gårdagen var lite bättre så var det verkligen tvärtom idag. Vaknade med ont i kroppen och sjukligt trött. Tog mitt piller och körde Alwin till skolan och sedan har jag nästan legat hela dagen i säng elle...

Världens bästa kollegor och barn på min förskola   Tappade lite blod på morgonen och sedan hem och sov en sväng, är ju sjukt trött hela tiden. Körde till chefen och lämnade intyg och det kändes jätte bra. Jag får mycket stöd och känner omsorg och...

Till VC och lämna intyg till chefen                                                                                                        Lånad bild från google   Tanken var att jag skulle åka till London på BETT mässan den 23 de jan. Jätt...

Jag måste reda ut mig själv och gå vidare   I hela mitt liv har jag stressat och haft massor i mitt huvud, liksom varit min vardag och jag har alltid gillat att ha sjukt mycket saker omkring mig. Varför då? Kanske för då behöver man inte stan...